Nu drar det ihop sig julen närmar sig med stormsteg, bara några dagar kvar. Att vara gift och ha barn betyder att när helgerna kommer så tillbringar du den med dina barn och fru/man i det flesta fall. När man sedan skiljer sig ser allting helt annorlunda ut. Helt plötsligt är det inte självklart att få dela dessa storhelger med dina barn. Särskilt tung är julen tycker jag.
Jag kommer så väl ihåg den första julen vi skulle fira som skilda. Jag hade precis kommit hem från sjukhuset (där jag tillbringade ett halvår) och vi skulle lära oss att leva med assistans både jag och barnen. Och sen var det jul också…
Jag hade bott tillsammans ensam med barnen i två månader innan olyckan var framme. Allt var som på nytt igen men naturligtvis helt underbart att äntligen på fortsätta leva livet tillsammans med mina barn.
Som tur är har alltid mina barns pappa och jag haft en bra relation och han vet hur mycket julen betyder för mig så han frågade mig om vi kunde göra så att barnen alltid skulle vara hos mig på julafton och sedan åka till honom på juldagen. Barnen tyckte det var en bra idé och vi har haft det så under alla dessa år. Nu är ju barnen så stora men det vill i alla fall att vi ska fortsätta ha det så här. Jag är självklart jätteglad för det, för jag vill ju rå om dom under julafton.
Jag kommer ihåg hur det var den första julen och barnen åkte till sin pappa på juldagen. Det var tufft men det var bara att inse att man inte är ensam om barnen. Det finns en till förälder som också vill rå om sina barn.
Hur har ni det på julen ni andra som inte lever ihop med era barns mamma/pappa?
Kommenterat på Skilda.nu